Mitt område är det mentala, idrottspsykologin. Jag försöker att förbereda idrottsmän och kvinnor för prestation. Att kunna hantera och förstå balansen mellan krav och förmåga. Att försöka få utövarna att prestera på topp utifrån den egna förmågan gång på gång. Mental träning berör även till stor del det personliga måendet. En idrottare kan inte prestera på topp över lång tid om inte individen mår själsligt bra.
För det är just vad prestationens psykologi går ut på, att hitta balans mellan upplevda krav, exempelvis i en tävling, och den egna förmågan, det vill säga samlad kunskap och förberedelse för att hantera den förestående tävlingen på bästa sätt. Detta är världens mest intressanta och roliga arbete.

Jag har under många år fått förmånen att arbeta med människor och idrott på hög internationell och nationell nivå men även med idrott på lägre plan. Jag har mött lag, ledare och idrottare inom bland annat hästhoppning, bordtennis, dragkamp, fotboll, innebandy, bandy och bowling. Det är en fantastisk upplevelse att få följa individer som lägger ned mycket engagemang och tid på att uppnå sina mål och önskningar. Man får vara med i svåra stunder och lyckliga stunder, att få se ett lag eller en individuell idrottare uppnå sitt mål är en stark och varm känsla som jag alltid kommer att ha med mig.
Inom bowlingen har jag haft uppdrag på många olika nivåer: herr- och damelit, talangfulla ungdomar, ledare och tränare. Både genom praktisk tillämpad mental träning och genom föreläsningar och utbildning.

Terje Lien arbetar med de svenska landslagsspelarna.

Min upplevelse med bowlingen är att områden som inte varit så utvecklade är målsättning, träningsplanering och förberedelser. Det är också jätteviktigt att bowlare ser bowlingen som en idrott som kräver engagemang, träning, färdigheter och kunskaper. Den biten tycker jag har utvecklats på ett bra sätt.
Det behövs ett syfte med det man gör och jag har upplevt att bowlare generellt inte haft tillräckligt tydliga kopplingar mellan syfte med träning och mål. Man vet ofta inte varför man tränar. Kvalitativ träning kräver en medvetenhet om vad man gör och varför man gör det.

Fokusering är också väldigt viktigt för bowlare, man måste lära sig att blockera yttre och inre störmoment. Alla idrottare tappar fokus, men konsten är att återta fokus, det gäller i hög grad inom bowlingen. Det är en av de detaljer som jobbat mest med. En annan är spänningsreglering så att rätt anspänning hittas i rätt situation. Andra idrotter som jag har erfarenhet av och där det krävs liknande mentala färdigheter är bordtennis och skytte. 

Men hur jobbar jag konkret och är det någon skillnad beroende på vilken nivå jag arbetar?
I det stora hela skiljer sig inte mitt arbete oavsett vilken nivå idrottaren befinner sig, jag har samma grundinställning och utgångspunkt i mitt möte med de jag arbetar med.  En orsak till det är att det är människor jag möter. Människor som har liknande önskningar, förväntningar och oro oberoende av idrottslig kunskap och nivå. En av mina utgångspunkter är följande:
Medvetandegöra - Acceptera - Utveckla.

Detta är en klassisk utvecklingskedja och detta gäller för all utveckling som en individ skall eller behöver göra, eller för den delen grupper av människor. Vi människor måste alltid först bli medvetna om vad vi skall utveckla för att kunna börja arbetet. En rökare måste veta att han röker och framförallt veta att det är farligt för att motivera sig till ett arbete.
Därefter måste vi acceptera att vi kanske har tänkt fel under många år, vi måste ändra vårt tänk och acceptera att vi bör lägga ner en stor arbetsinsats på detta nya. Därefter kommer utvecklingsfasen som ofta är förknippad med mycket arbete men även glädje då man ser faktiska resultat.

Ofta stöter jag på en hel del myter om mental träning. En myt är att mental träning bara är hokus pokus. Men den mentala träningen vilar på en vetenskaplig grund (kognitiv forskning) och praktisk tillämpning (empiri) som visar att den fungerar. Men jag märker ofta att man "vill" att mental träning skall vara hokus pokus, att det skall lösa sig av sig själv.
Om en idrottare har suttit i samtal med mig och även fått en övning, MÅSTE man träna och applicera detta i sin idrott och/eller i sin vardag. Mental träning är träning och bör ske dagligen för att man skall kunna se effekt. Detta glöms lätt bort. En reflektion är att det inte hjälper att en tekniktränare pratar med adepten om en viss teknikträning om adepten sen inte ställer sig på banan och utför träning. Då händer ingenting utan man måste träna och träning betyder upprepning. Detta är också väldigt tydligt inom bowlingidrotten.

Hur kan man på ett enkelt sätt utöva mental träning då? Mental träning är oftast väldigt konkret och här kommer några enkla tips för hur just du kan göra!
< Sätt tydliga, mätbara, tidsbestämda, realistiska mål.
< Efter att du satt dina mål skall du skapa din handlingsplan (vad du behöver göra konkret) för hur du skall uppnå målen. Integrera målen i din nuvarande vardag.
< Planering är mycket viktigt. Ligg alltid steget före, då får du mer kontroll över din vardag och du slipper onödiga energislukande överraskningar.
< Våga tänka och prova nytt. Om du har någon form av problem behöver du tänka nytt. Om du använder samma tänk som skapade problemet så kommer du att inte att hitta lösningen utan samma problem.
< Var lösningsfokuserad - se alltid på vilket sätt du kan lösa det som är svårt. Uppmärksamma inte svårigheten utan välkomna motståndet som en ny utmaning som du kan övervinna.
< Tänk på papper - skriv ner vad du tränar, hur du tränar, planering, mål, tankar och känslor med mera. Detta är mycket viktigt, för det du har i huvudet kan se väldigt annorlunda ut när du själv ser det och då får du ett nytt förhållande till dina mål, tankar och känslor.

Till slut: acceptera inte negativ nervositet, oförmåga till koncentration eller frustration som tillstånd som inte går att hantera eller förändra till det bättre. Se det istället som ett nytt träningsområde!
Lycka till med era utmaningar och mål och välkomna motståndet. Vi har alltid något nytt att lära!