Ett fantastiskt JEM på hemmaplan i Malmö är avslutat. Mästerskapen blev inte bara en succé på bowlingbanorna då de svenska ungdomarna tog hem hela 13 medaljer. Fyra guld två silver och sju bronsmedaljer. Mästerskapen var inte bara lyckade på bowlingbanan, arrangörsskapet var i det närmaste helt perfekt och till och med vädret var bra.

Aldrig har en nation tagit så många medaljer på ett mästerskap som det svenska juniorlaget gjorde i Malmö. Men det är ändå svårt hur man skall värdera detta mästerskap mot tidigare. Exempelvis tog Sverige 1986 i Tilburg att alla gulden, men då var det bara nio nationer med.
En sak är i alla fall helt klar våra ungdomar och ledare skall vara mycket nöjda med insatsen i Malmö, trots att det ibland fälldes "en och annan tår" när någon hade missat en ädlare medalj.

Elin Adolfsson, med alla sina fem medaljer.

Joline Persson Planefors visade de sista två dagarna upp sin kapacitet vilket gav henne en välförtjänt guldmedalj i singel. Sandra Andersson är den enda flicka svenska flickan som inte fick med sig någon guldmedalj hem. Men Sandra skall ändå vara mycket nöjd med sin insats.
Isabelle Hultin spelade tillsammans med Elin Adolfsson till sig ett guld redan på första distansen. Isabelle låg länge uppe bland de 24 finalisterna, men i singelspelet tappade hon och blev enda svensk som inte spelade masters. Isabelle är den enda tjej som inte spelar i ett damlag. Kanske gav det utslag att hon inte är så van att spela på banor där bara flickor spelar. Hon berättade själv att hon normalt spelade längre in i banan.

Bland grabbarna måste toppbetyget gå till Mattias Jansson. Det var ingen skräll att Mattias skulle göra bra ifrån sig på mästerskapen. Han har ett fantastiskt år bakom sig.
Mattias har många likheter med sin far Raymond. En av dessa är vinnarinstinkten, den gjorde att han kunde ta hem mastersguldet mot Arturs Levkins. Mattias insats var även femstjärnig.

Dennis Vrabac som också likt Mattias var debutant kunde åka hem med hela tre medaljer. Dennis visade verkligen de som tvivlat på hans kapacitet vilken kämpe han är.
Kim Bolleby och Johan Helldén var de två mest rutinerade i den svenska truppen. Båda verkade ibland lite spända och ganska stora krav på sig själva inför mästerskapen. Johan gjorde dock en mycket bra avslutning på tävlingarna och båda spelarna får klart godkänt för sin insats.

Hur är då konkurrensen när Sverige kan dominera så här? De östeuropeiska länderna stormar fram och det är ingen vågad gissning att vi kommer att få se lettländaren Arturs Levikins på fler prispallar i framtiden. Även andra östnationer visade upp talanger. Både Estland och Litauen hade spelare i masterspelet. Tjeckien hade två killar där. På flicksidan fanns det både letter och ukrainare. Även Ryssland blandade sig i medaljstriden.
Några besvikelser måste jag ändå ta fram. Bara en tysk och en engelsk grabb bland de 24 bästa och ingen holländare. Här har västeuropa kommit på efterkälken.

Bland flickorna blev det som vanligt holländsk vinst till slut i mastersfinalen. Vad gör dom som kan få fram dessa vinare. Nu var det femte gången på sex år som en holländska vann.
Jag vet inte om den svenska fickcoachen Eva Larsson svor en ramsa när Elin förlorade i finalen. Det var tredje raka året som en svenska förlorade en final.
Men hela den svenska ledarstaben skall ha en stor eloge. De hade lyckats se till att laget var i bästa form när mästerskapen spelades på svensk mark igen.

Arrangörerna i Skåne skall ha en stor eloge för sin insats. När jag pratade med ledare från de andra nationerna så var det också bara i positiva ordalag. Närheten från hotellet till hallen, resultatservicen, ett tidsschema som hölls (en liten del av finalerna undantagen), var saker man var mycket nöjda med. Även Bea Nilssons webb TV sändningar fick högsta betyg från spelare och ledare.
Om man skall hitta något negativt så är det nog trängseln i hallen under en del av spelpassen. Man längtar efter en nationalarena. Hoppas att det inte dröjer länge.

Nästa år är det Frankrike som arrangerar juniormästerskapen. Om inte junioråldern ändras så kommer Sverige att få spela med fyra debutanter på pojksidan, bland flickorna har både Elin Adolfsson och Isabelle Hultin ett år kvar.
För Mats "klossen" Olsson blir det att börja planera inför Frankrike. Nästan "jackpott" i första mästerskapet som huvudansvarig. Hur skall han och de övriga ledarna se till att leva upp till nästa års förväntningar.

Hela svenska truppen, ledare och spelare visar upp sina medaljer innan den avslutande banketten.