2008-07-26
VM för U23 är avslutat och den svenska målsättningen att alltid komma hem med minst en medalj från ett internationellt mästerskap är uppfyllt. James Gruffman och Kim Bollebys guld i 2-manna var för svensk del en riktig höjdare.
De svenska killarna får klart godkänt trots att man hoppats på medalj i fyrmanna och kanske även en individuell medalj.
James Gruffman visade i framförallt i kortoljespelet att han har en rejäl "vänsterbössa". En del hemma hade kanske ifrågasatt hans uttagning men han visade med råge att han var värd platsen. Om James, nu när han inte är U23:a längre, skall ta ett steg uppåt så behövs det förbättring i spelet på lång oljning.
Vi har länge vetat att Kim Bolleby är en talang utöver det vanliga. Men i Masters tog det stopp direkt och Kim var rejält besviken. Han vet själv att det var egna misstag som gjorde att han blev utslagen, men guldet i 2-manna gör ändå att han skall vara mycket nöjd. Det kommer många fler mästerskap för Kim och då kan han ha minimerat misstagen.
Mikael Kanold hade siktet högt inställt när han började 8-delsfinalen mot Jonas Jehkinen. Tyvärr var det även för "Micke" ett antal misstag som stjälpte honom. Mikael får nu sikta in sig på seniorlandslaget, man kan ju då hoppas att inte tians kägla blir kvar så ofta som i Orlando och att det inte blir 7-10 i viktiga serier.
Marcus Berndt hade det tungt och givetvis var han besviken över sin insats, men Marcus verkar ha det rätta psyket och kommer säkert tillbaka. Han är bara 19 och kan vara med i nästa UVM i Finland om två år.
När det gäller flickorna visste vi redan innan att Nina Flack skulle vara konkurrenskraftig. Men tyvärr fattades det några poäng till vidare spel och chans till medalj.
Övriga flickor hoppas jag har lärt sig att de höga siffror vi gör hemma i Sverige inte är värt något i internationell konkurrens. Här behövs bättre teknik och fart i bollen. Mer spel också på kort och lång oljning. Asiatiskorna och flickorna från Sydamerika behärskar detta allra bäst. En annan sak som också kunde noteras var att mer än hälften av flickorna från Asien spelar med handledsstöd. Kanske är här lösningen för några tjejer som vill ha bättre fart och rotation.
Om flicksidan dominerades av Asien så var Europa motsvarigheten på pojksidan. Av de 16 spelarna som gick vidare var sju från Europa och på medaljsidan tog England tillsammans med de nordiska länderna 12 av totalt 19 medaljer.
För några nationer var mästrerskapet säkert en besvikelse. Värdnationen USA tog bara ett silver och ett brons, båda var på pojksidan. Malaysia visade sin klass bara under de avslutande dagarna. Killarna tog då guldet i fyrmanna och Malaysia ende manlige spelare i Masters, Aaron Kong, blev världsmästare.
Var fanns festligheterna?
Jag måste avsluta med att kommentera arrangemangen som USA stod för. Först positivt att det spelas i en så stor hall som 80 banor. Det gör att mästerskapet blir mer komprimerat och inte så tidsmässigt utdraget. Men skall man i en bowlinghall behöva vänta mer än tio minuter för att man skall sätta upp en kägla som ramlat, eller att få upp klot som fastnat i klotreturen?
Prisutdelningarna var i det närmaste en skandal. Vid avslutningen på Nascar Grill vid Universal Studios, fick Masters-medaljörerna trängas i en trappa. Nationalhymnerna hördes knappt. Prisutdelningarna som gjorde i bowlinghallen var inte mycket bättre. Problem med nationalsångerna och flaggorna och ett trångt utrymme som användes till priscermonin. Varför används inte den stora fina hallen bättre? Ett sådant här arrangemang gör ju inte det lättare för oss att bli en OS-sport.
Var fanns publiken?
I USA är bowlingen stor och miljontals spelar bowling, men var fanns dessa när VM spelas? Bara de närmast sörjande var på plats och man hade inte ens klarat av att få ihop tillräckligt med sparringar. Ibland kunde det fattades två till tre spelare på ett banpar.
USA måste skärpa sig inför nästa mästerskap som de arrangerar. Det blir dam-VM i Las Vegas nästa år. Misstagen från detta VM måste rättas till.
skriven av - Thord Lagercrantz
| 
